"framme", för tillfället i alla fall

Är i Argentina och känner mig inte längre som ett socialfall, har inkomst till och med säger CSN, och lägenhet, eller åtminstone nånstans att bo, och är inte ens särskilt alkoholiserad.

Läget är ganska stabilt. Mer säng och mindre bananflugor.

Ringer på ett rum, och en ganska vänlig kvinna frågar om jag är vegetarian. Nej, jag är svensk, säger jag, för jag tror att hon frågar om jag är italienska. Äsch då. Jag orkar inte skämmas ens. Gör man bort sig nästan dagligen får man lägga av att skämmas varje gång, och bara idag har jag redan tiggt busspengar av en främling och sedan stigit på fel buss. Främlingen hjälpte mig sen av vid ungefär rätt hållplats och gav mig sin mailadress. Har man blå ögon så har man. Det är så jag överlever.

Är inte längre kall och stressad och velig. Är bara invandrare. Fattar snart hur posten funkar också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0