hur jag tänker mig det

Flyter runt i någon slags kärleksrus. Det är mitt i sommaren men vintern tornar upp sig redan där borta. Vi struntar i vilket, glömmer att det kommer vinter, flyter runt i någon slags kärleksrus. Plaskar lite.

Vi flyter förstås inte som man flyter på ett öppet hav, eller som man flyter i en vaniljdoftande spaanläggning. Nej, vi flyter mer som man flyter i en uppblåsbar pool. Vi plaskar runt i en billig plastpool uppe på en takterrass, så tänker jag mig det, gott om vatten och solen steker och nedanför på gatan hör man trafiken bullra ibland. Alla ojämna hustak bildar landskap runtomkring men ingen stör och nedanför kanten står säkert en literflaska öl.

Och vi flyter där, solen steker, vi har en plastbåt också. Vi börjar luckras upp i kanterna, snart är ingen säker på var gränsen går mellan du och jag, vilket är ganska äckligt i verkligheten men i metaforiska pooler är det fint som magi.

Så tänker jag mig det.

RSS 2.0